Växla mellan bilderna med hjälp av höger/vänster pil på tangentbordet. Du kan också använda muspekaren (rulla på hjulet). Klicka med musknappen för att se bilden i helskärmsläge.
Galleri Vallentuna – Lennart Ålund
”Att måla i olja och akvarell är sensuellt, ett tillstånd av koncentration och njutning. När det är som bäst förlorar man sig helt i flödet mellan sitt jag och det som växer fram på duken eller pappret. När man sedan betraktar den fullbordade målningen kan man nöjd och förvånad undra – hur gick det här till?
Lika svårt är att enkelt förklara VAD som fått mig att vilja måla ett visst motiv. Det enda jag säkert kan säga om den processen är att jag nästan bara målar det jag ser eller har sett. Jag skapar inget på duken som inte har en representation i verkligen. Brist på fantasi? Kanske. Men det är en ganska lång process att välja ett utsnitt av sinnevärlden som ska gestaltas.
Det enklaste sättet att komma åt mina bakomliggande drivkrafter är att exemplifiera med några av de målningar som visas här.
Låt mig börja med en kvällsbild från Seattle – ”Tidvatten”. Där har jag förenat två av mina favoriter, stadsbilder och vattenytor. Ute i Elliot Bay kan man ana kanten av tidvattenströmmen som med 3-4 knop rör sig in mot staden. Jag har själv färdats i denna ström.
En annan stadsbild – ”Högvatten” – visar en utsikt mot Skeppsholmen i Stockholm och vad som kan hända om vattennivån stiger med tre meter. En trolig eller otrolig framtidsbild?
Vår utsatta planet gestaltas i målningarna ”Moder Jord” och ”Titanen”. Här är det inte himlavalvet som titanen balanserar utan vårt jordklot.
När jag målade ”Vågen” tänkte jag mycket på tsunamin. Här är det som om det lilla barnet sätter upp handen som ett stopptecken.
En annan målning som också gestaltar naturkrafter är akvarellen ”Motljus” som visar en utsikt över min skärgårdsö. Den kunde haft titeln ”Före stormen”. Inte långt efter att målningen färdigställts fällde en ruskig storm fem tusen träd på ön.
En kvällsbild – ”Solnedgång” – med motiv från Kristinebergsskogen i Vallentuna får symbolisera min sorg över att denna vackra naturskog nu exploateras och bebyggs med en ny stadsdel. Min tröst är att det ju behövs mycket bostäder.
Människors ensamhet och brist på socialt sammanhang är ofta en källa till psykisk ohälsa. Jag tar upp ämnet i målningarna ”Café Kaffekoppen” och ”Väntan I” och ”Väntan II”. De två första målningarna är förlagda till en miljö som har en särskild dragningskraft: krogar och kaféer.
Det är porträtt som roar mig mest att måla, men bland det som visas här är de underrepresenterade. Dock finns två exempel med. Det ena är ett porträtt av Alf Åhbeck, Vallentuna Konstförenings förre ordförande. Han är fångad i sin rätta miljö där han sitter på Galleri Freja och beskådar den lokala konsten.
Det andra har jag kallat ”Sagostund” som är porträtt av min äldste son med här treårig dotter – två favoriter i mitt porträttmåleri.”